Facit till Julkalendern 18 december 2008

Lucka 18
Svåååårt var det idag. Men det var med flit.

Först med en kluring var Wickmanskan:
”Det är något lurt med datumen och veckodagarna. [---] Vissa dagar och datum passar ihop, andra inte. Vet inte om det är signifikant,men jag tror det har betydelse.”

TorpSara kom sedan och var så listig att jag inte såg det vid en första läsning:
”Ibland när jag drar åt kakelugnsspjället är jag rädd att elden inte är utbrunnen. Då kan man dö. Huvudpersonen arbetar på Hemtex i sin ungdom, men hamnar sedan i offentlig tjänst.”

(Kolmonoxidförgiftning, sybehörsbiträde, prostitution.)

Fredrik I hade också förstått, men tolkade allt i kommentatorsbåset som hade med hajar att göra som en blinkning eftersom (håll i er) haj på franska heter requin.

Står hon och stickar där framför sängen?

Det var alltså Thérèse Raquin som hemlisbloggade. (Titta på förnamnet: accenterna ser ut som ett tak. Nu kommer ni aldrig att glömma hur man stavar Tessans namn.) Nu är ju hon precis som Bamse en litterär figur, varför facit handlar lika mycket om upphovsmannen som om den stackars huvudpersonen.

Storyn är precis som hemlisbloggaren skrev:
Yrvädret Thérèse Raquin bor hos sin tråkiga faster tillsammans med sin bleka kusin Camille. Denna faster (det är väl en faster?) bestämmer att de två unga kusinerna ska gifta sig med varandra – mycket för att Thérèse ska ta hand om den sjuklige Camille. När det är gjort, träffar Thérèse den spännande Laurent, som dock inte faller för henne förrän ett tag. Då blir det desto stormigare. Laurent dödar på Thérèses uppmaning Camille, fastern blir förlamad, Thérèse blir alkoholist och prostituerad och till slut begår de tu självmord tillsammans.

En på det hela taget förtjusande liten historia. Som först publicerades som följetong under namnet titeln ”A Love Story”. Om man läser berömda citat ur filmen ”A Love Story”  från 1970, hittar man ... just det: det som kanske var Gessle och kanske var Winnerbäck. Detta blev Gessles bidrag:

Jennifer Cavalieri: You look stupid and rich.
Oliver Barrett IV: Well, what if I'm smart and poor?
Jennifer Cavalieri: I'm smart and poor.
Oliver Barrett IV: Well what makes you so smart?
Jennifer Cavalieri: I wouldn't go out for coffee with you that's what.
Oliver Barrett IV: Well what if I wasn't even gonna ask you to go out for coffee with me?
Jennifer Cavalieri: Well that's what makes you stupid.

Datumen som jag valde ut till dagboken togs på måfå – förutom fyra, där veckodagen inte stämde med datumet. Tre av dem pekade nämligen på dessa namnsdagar:

Camilla 7/3
Terese 26/4
Emil 14/11

Stilen som jag försökte härma är den som man stundom stöter på hos ”den yngre generationen”. (–”Ett gaaaaaaah kan ju vara riktigt effektivt på rätt ställe”, sa jag där jag satt och skrev som en representant från den äldre generationen.) Det är i sådana dagboksbloggar väldigt vanligt att citera Winnerbäck, mindre vanligt att finna djupa livssanningar i Gessles textrader.

Kolla skrivbordet! Stökigt! Yes!

Émile Zola (1840–1902) fick Thérèse Raquin utgiven 1867 efter att först ha försökt bli advokat, sedan jobbat som kontorist bara för att inte klara av det heller och därför leva bohemliv i två år. (Bohemliv som ju låter så himla trevligt och mysigt samt för konstnärliga ådror även verkar vara inspirerande.)  Han skrev och skrev och blev publicerad i diverse tidningar och tidskrifter, men blev inte nämnvärt hyllad eller uppskattad. När han fick uppdrag att skriva det som blev Histoire naturelle et sociale d'une famille sous le second empire (berättelsen om en släkt 1852–71) var äntligen hans lycka som författare gjord.

Han skrev och skrev och skrev, men är ändå mest ihågkommen för Dreyfusaffären – när han 1898 i ett öppet brev ("J'accuse") försvarade Alfred Dreyfus, som hade blivit dömd för spioneri. Då blev Zola i sin tur bojkottad, dömd till både böter och fängelse och fick fly utomlands som Ingmar Bergman, Charlie Chaplin och diverse andra också har gjort. Men Zola bara fortsatte att skapa – han skrev och skrev och skrev och skrev, tills han plötsligt dog, förgiftad av rök pga. av en igenproppad skorsten.

För övrigt är det tydligt att Julkalendern sätter spår inte bara här utan även i verkligheten. Smultronblomma utbrister:

”Det är ju avkomma det ska stå och inte anfäder. Jag är helt bobmad just nu!” 

Själv glömde jag bort mina två äldsta barn idag. De stod och väntade på mig utanför en affär, men såg mig bara köra förbi. Ända hem kom jag innan jag insåg mitt misstag.

Plommonstopet hitåt! Jag drar två eftersom ni har varit så frustrerade: vi har ... Lisa och ... Studiomannen! (Lilla Lisa kommer att drunkna i sin tröja, Stora Studiomannen kommer att se hur flott ut som helst.) Äh, vi tar varsitt hederpris till TorpSara och Fredrik I också! Grattis alla fyra! (Mejla!)

Ny lucka i morgon bitti klockan 07!

Comments

[bengt]

Jaaaaaaa! Jag ser rubriken...

[Husse]

Nu har det gått lång tid. Husse har blivit gammal. Therese Raquin var en av favvoböckerna i trean på gymnasiet. Pust. Glömsk blir man. Läsa om ska jag. Men inte ikväll.
Zola kom jag fram till runt 22-tiden gm alla snygga vinkar i kommentatorsbåset, men inte vad av honom. Som sagt - tack, Lotten för att min höftläkning blir så kul period av året!!!

[Örjan]

Snacka om komplicerade ledtrådar, där man måste dra bort en dag för att komma fram till gällande födelsedagsbarn.
Men tack TorpSara och Fredrik I för ledtrådar.
Utan dom hade jag aldrig kommit fram till svaret.

[Örjan]

Författaren hade ungdomsparalleller med romanfiguren. Dock ej "järniabutik"

Before his breakthrough as a writer, Zola worked as a clerk in a shipping firm and then in the sales department of the publishing house of Louis-Christophe-Francois-Hachette.

Trodde stenhårt på författaren. Tänkte aldrig på boken.

[Studiomannen]

Jösses! :-) Tack och bock! I det avseendet har jag stor tur!

[Översättarhelena]

Nej, mer pastischer, det säger jag dig nu, yo!

[Fredrik I]

Hihi! Tack, vad kul!!! Gårdagen med kalendern var ovanligt rolig (och den är alltid toppen)!

Som tillägg kan man ju också nämna den fantastiska tillfälligheten att Goblincharlott postade en länk om hajar som begår själmord, utan att det var en ledtråd. Bara sådär. Hur kul som helst!

[aequinoxia]

Ska jag skämmas? När det för en gångs skull är en bok jag borde kunna utan och innan... Jag skyller på att jag aldrig har hört talas om den där filmen. Ja. Bra. Det gör jag.

[charlott - The Goblin girl]

Haha inte klokt alltså! Jag hade verkligen ingen koll alls! Zola är känd för mig, men inte boken.

[Håkan (hakke)]

Så namnsdagarna var signifikanta, precis som jag anade. Att jag sedan inte hade en susning om vart ledtråden ledde är ju knappast någon överraskning. (Jag är ju ...).

När jag ändå snöade in på siffror gick jag och tänkte i talföljder hela kvällen, vilket fick lite lustiga konsekvenser för de födelsedagspresenter jag slog in till min kära. Men ingen skada skedd, hon blev lika glad som vanligt vid paketöppningen i morse.

Kul lucka!

[cruella]

Men minns ni den VIDRIGA filmatiseringen av Therese Raquin! Låt mig säga att man tagit "naturalistiskt" på orden.
Det finns en scen när Therese går till bårhuset för kolla efter Camille (eftersom hon inte kan bli fri honom ens efter döden, small surprise) och han ligger där lagom upplöst på en marmorbänk. Vatten strilar lite håglöst från ovan, för att skölja bort orenheter kan man tänka, och plötsligt lossar en bra stor bit av stackars Camilles kind...

Ingen mer julskinka för mig.

[TorpSara]

Åh, så hedersamt. Fredrik I och jag ska bära våra tröjor samtidigt, då vi med gemensama ansträgningar löste luckan. Hans var mer litterär. Min ansträgning var: Det är ett fnask som bloggar idag. :-)

[Husse]

TorpSara: Are´nt we all... :-D

[Lotten Bergman]

Jag känner väldigt starkt att jag måste få se den VIDRIGA filmatiseringen av Thérèse Raquin.