En IT-konflikt är under uppseglande i stora gula huset. Båda sidor gräver och rullar tråd inför det kommande telekomkriget – gräver skyttevärn och rullar taggtråd, då alltså.
Alltsammans började när Teliagubben var här och lät sig distraheras av hushållets hantverkarkonversatör. Uppenbarligen hade min svada en avkopplande effekt på honom, för efter besöket rådde en för huset ovanligt eftertänksam tystnad i hälften av hushållets lurar.
Först öppnade jag Telias mystiska aluminiumlucka i hallen. Ur den ramlade ett kulört tarmpaket i ett sådant skick att operation verkade hopplöst – det enda humana hade varit massor med morfin. Sedan gav jag mig ut på dammråttesafari och började följa sladdarna genom trossbottnar och pärlspont. Bakom farfars bokskåp drabbades jag av en insikt. Väck med de sista sladdtelefonerna – hushållets samtal skola hädanefter blifva helt trådlösa!
Nu var det krig! Jag är nämligen gift med en inbiten telefontraditionalist, som i väntan på kontra-IT-revolutionen samlar på Cobror och Dialoger. Pärlan i samlingen är ett härke i bakelit vars lur är lika stor som mina gjutjärnshantlar och ungefär lika tung.
– Om det är någon i hushållet som behöver sladd så är det du, sa Lotten medan hon skrapade chokladsås i mikron. Får jag påminna om de tre mobiler du har blivit av med?
– Har man bara tillräckligt många trådlösa telefoner så hittar man alltid nån! sa jag och plockade ut en napp ur diskmaskinssilen. De är ju så billiga att man snart hittar dem i Happy Meal-kartongen.
– Och så ligger de och pipflämtar efter ström när batterierna tar slut och väcker hela huset. Men det värsta är att hjärnan blir som hårdkokt ägg! sa Lotten och vred ur en mjölkkartong.
– Jo, det har jag också tänkt på, sa jag och grävde upp teblad ur vasken. Om man sänker hjärnans språkaktivitet så får vi ju lägre telefonräkningar!
– Vill du övertyga mig får du förbereda dina argument bättre, säger Lotten och sniffade misstänksamt på en disktrasa.
Varpå jag rusade ut i arbetsrummet, satte på mig ett headset, kopplade in det till min trådlösa telefon och återvände till köket.
– Kolla – det går att städa med båda händerna när man talar i telefon!
– Haha! sade min själs älskade. Hur i hela fridens namn skulle du kunna göra två saker på samma gång?
