Den djefla mannen besvärjer fram våren
Den djefla mannen fann vid löpning i sörmlandsskogens mossar ett bronsålderskit för solriter. Dels en ärgad bronsskiva med proto-runor, dels två kultyxor i guld. Därtill en svartnad, skrumpnad läderluva. På en en berghäll strax intill fanns en bruksanvisning inristad.
*den djefla mannen springer runt i trädgården endast iklädd läderluvan och ett höftskynke och gör volter över ryggen på en ilsken tjur, rullar sig i leran, smörjer in sig med bävergäll, applicerar utsvultna blodiglar vid tinningarna, viftar hotfullt mot molnen med kultyxorna, bankar kraftfullt med en tallkotte på bronsskivan, inandas röken från glödande örter och utstöter välsignelser och svordomar som inte yttrats i landet sedan 1200-talet före Kristus*
Så. Nu är det bara att vänta på solen.
Hoppas det inte bara funkar lokalt!
Posted by:Ö-Helena | den 15 mars 2008 at 12.15
Troligen var det fel typ av kotte som gjorde att besvärjelsen endast delvis nådde hit. Sexton mil ska väl en bronsåldersrit överbrygga som ingenting? Var kotten grön och levnadssugen (en kåtte) eller var den spretig och trött? Detaljer kan ha större betydelse än man i förstone tror.
Posted by:Miss Gillette | den 15 mars 2008 at 20.34
Wow, nu är det söndag och … det … det funkade!
Posted by:Olle Bergman | den 16 mars 2008 at 12.50
Ropa ej hej förrän Du är över bäcken!
Man ska akta sig för att väcka demonerna med himmagjorda besvärjelser.
Nu ligger mina påskliljor brutna i snön....
Posted by:den blyga | den 18 mars 2008 at 06.47