Dagens applåd går till Aeqiunoxia och Petra, som likt hejarklacksledare höll igång gissningarna. Dessutom var Aeqiunoxia först med att gissa rätt efter att bl.a. Petra via tjänstefolk kommit på tidsandan. Sedan hängde Crrly och Den Blyga på Lenngren-idén lite halvdant, medan andra gissade på Liza Marklund, Ellen Key, gamla Selma (men nej, jag kör inte repriser), fru Petrell (hi!), Madame Bovary, Anna Karenina, Marie Antoinette, fröken Julie, Joséphine, Ernst Ahlgren (Victoria Benedictsson) och Margaret Mitchell.
Men ja, för visst var det Anna Maria Lenngren, 1754–1817, som hemlisbloggade idag. Kolla, det är ju jääääättelängesen hon levde! Sjuttonhundra kallt! (Jag ska inte tramsa, men visst bloggade hon som en ann?)
Den text som jag härmade – fast i detta fall var det faktiskt mer en omskrivning – är ett ”prosastycke” som hette Journal, hållen av en köpmans fru här i staden. (Hon skrev sällan prosa, mycket oftare rimmad poesi.) Där ironiserar Lenngren över en kvinnas hårda tillvaro med gnällig make, middagsbjudningar och stora problem som ”att pigan glömt vecka spetsarne på min natthuva”. Huvudpersonen är helt enkelt inte så lätt att tycka om. Meningen om den rosenröda mysdressen löd i orginalet:
Eftermiddagen klädde jag mig i min rosenröda Tafts Negligée; allt ting föll sig, Coeffuren blev mig alldeles i lag, och jag var helt nöjd med min figure.
Nu är jag ju inte språkhistoriker, men en negligé var på denna tid alls inte som den knallröda som t.ex. jag förärades till min 16-årsdag av goda kamrater utan en … tja, mysdress. I NE står det om negligé: ”under 1700-talet allmän benämning på enkla, bekväma kläder för bägge könen som användes till vardags i arbetet och hemma”. Ergo: mysdress.
Anna Maria Lenngren är så pass intressant att det finns tusen och åter tusen experter på hennes liv och leverne. Själv vet jag bra mycket mer om Johnny Depp, men fascineras ändå.
När hon var 22 år räknades hon in i Stockholms intellektuella elit och när hon var 26 år gifte hon sig med en Peter, som var bästis med Johan Henric Kellgren (som grundade Stockholms-Posten). Sedan gjorde de barn och hade kulturkalas och middagsbjudningar och levde lyckliga tills hon dog i bröstcancer som 63-åring. Under hela tiden skrev hon, men ofta anonymt och ibland bara för byrålådan. Mäh! Anna Maria skulle ju ha haft en blogg!
Två år efter hennes död, gav Peter ut hennes dikter under den blygsamma (eller ironiska?) titeln Skaldeförsök (1819). Svenska Akademien hade sedan en minnespeng präglad med påskriften ”Ju mindre hon sökte äran, desto mera vann hon den”.
Kanske något att tänka på för dagens xxx-elit? (Fyll själv i vilken elit som avses.)
De som bara minns Lenngren som en av tråkputtarna i skolsvenskan kan försöka igen; hon är rolig och urstyv på att skriva satir. Att jag är intresserad av henne beror på humorn. Hon är kul!
Nu till vinnaren. Plommonstopet har tagits till heder igen, och jag lägger bums ner alla mina får. Vissa lappar är gamla och rynkiga från i december förra året. Vissa (Magnus och Rosman t.ex.) får jag bara plocka ut och plocka ut eftersom de aldrig gissar numera. Nu ska vi se … Olle! Pah, den, han ska inte ha något. Bort! Åååå. Kristina! Utmärkt! Hennes sammanfattning i början av dagen var bra (”vem denna korthuggna och något ... uhm ... stingsliga dam är, men jag är strålande lycklig ändå, bara för att hon är där i sin rosenröda mysdress och örfilar folk”). Men jag måste faktiskt dela ut ett extrapris till Pernilla, som gissade frejdigt på Gilmore-tanten! (Ja, specialprisen går ju inte alltid till den som har gissat rättast, utan ibland till någon som utmärker sig.)
och vem i hela friden är detta? trots att jag tittat djupt i fredagsflaskan var jag nu väldigt nyfiken på vem bloggaren var, när det då visade sig inte vara herreys(vilket var en gissning jag fortfarande, något MER onykter är stolt över). Döm om min besvikelse av detta. Jag blev så besviken över att inte veta vem det är att jag nu banne mig lägger in mig på hem. Bah!
Posted by: Ica | den 6 maj 2006 at 02.47.56
Tihi, du får åka på litteratur-camp eller nåt! Vänta så ska jag leta fram en Lenngren-dikt som är ball!
Posted by: Lotten Bergman | den 6 maj 2006 at 08.14.11
1. Förtjuuuuusande! Så utomordentligt trevligt det var att vakna idag, jag säger då det!
2. ICA! Skämmes vettu, det är klart att du vet vem Anna Maria Lenngren är!
Posted by: kristina | den 6 maj 2006 at 08.15.16
Men det var ju alls inte det jag skulle skriva! Det var ju detta:
Kristina och Pernilla! Mejla mig om vilken tröja ni vill ha!
Posted by: Lotten Bergman | den 6 maj 2006 at 08.15.42
Här, så här skriver hon i "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon", som alltså var ironiska och alls inte riktiga råd till någon utan mer en knäpp på näsan åt dem som inte såg till att alla tjejer fick gå i skolan:
Med läsning öd ej tiden bort -
Vårt kön så föga det behöfver,
Och skall du läsa, gör det kort.
Att såsen ej må fräsa öfver!
Projekt Runeberg har hur mycket information som helst om Anna Maria Lenngren.
Posted by: Lotten Bergman | den 6 maj 2006 at 08.30.22
okej då. den var ball.
som sagt: fotboll idag för den intresserad, och så ska jag nu föra blogg- och språkpoliströjornas existens ner till Småland.
Posted by: Ica | den 6 maj 2006 at 08.39.03
Tack Lotten för att Du lyfter fram AML!
På min ålders höst - i dessa feministtider - gläds jag åt hur förr, begåvade kvinnor trots allt kunde leva GODA liv, varken förneka "det lilla livet" eller sin begåvning.
Tag bara en sådan person som den Heliga Birgitta!
Åter till Lenngren:
OM man kan något om Lenngren är det väl främst dikten:
Pojkarne
som åtminstone MIN generation ofta kan läsa första versen utantill
Jag mins den ljufva tiden,
Jag mins den som i går,
Då oskulden och friden
Tätt följde mina spår,
Då lasten var en hexa
Och sorgen snart försvann,
Då allt - utom min lexa -
Jag lätt och lustigt fann.
...Jag var ju en flitig elev i det gamla LÄROVERKET - först när jag 15 år senare sysslade med barnpsykologi och fick lära mig om de olika TROTSåldrarna och LATENSEN i barnaåren som jag förstod att detta inte enbart är en "bagatelle":
vers 5/7:
Ej skillnad till personer
Jag såg i nöjets dar:
Bondpojkar och baroner,
Allt för mig lika var.
I glädjen och i yran
Den af oss raska barn,
Som gaf den längsta lyran,
Var den förnämsta karln.
Posted by: Den blyga | den 6 maj 2006 at 10.10.59
AMLs dikt Några råd till min kära dotter om jag hade någon.. är ju en IRONISERING av Carl Gustaf af Leopolds dikt
"...En känd lärodikt af Leopold är skaldestycket Predikaren, som af samtiden mottogs med mycken förtjusning. Här har Leopold i en vältalig form framlagt sin »vishetslära», som präglades af tidens deism och uppställde »dygden» såsom lifvets a och o, på samma gång den pessimistiskt skildrade den dygdiges lott i världen...."
som ju för övrigt Per brukar citera:
..För mänsklig ordning dock (för hvilken allt bör ske)
Inför den höge dåren buga;
Men djupt, så djupt min son att han ej ser dig le-
Han(alltså Leopold - ej Per) var Gustav III:s handsekreterare!
Posted by: Den blyga | den 6 maj 2006 at 10.27.46
"På min ålders höst - i dessa feministtider - gläds jag åt hur förr, begåvade kvinnor trots allt kunde leva GODA liv, varken förneka "det lilla livet" eller sin begåvning."
När man reflekterar så är det dags att läsa senaste titeln av Sveriges duktigaste essäist, Nina Burton: Den nya kvinnostaden.
"Nina Burton gör en resa genom århundradena för att hitta dessa kvinnor som frågat och forskat, som svarat och skapat, och som visat att vetenskapens och konstens värld kan delas av alla som får tillträde till dem. De är författare, kompositörer och konstnärer, mystiker och filosofer; de är forskare, uppfinnare, astronomer, flygare och upptäcktsresande."
Posted by: Olle Bergman | den 6 maj 2006 at 11.05.36
Ica: Den här Lenngren-dikten tror jag du gillar:
Dagbok
Söndag - blef jag dödligt kär,
Måndag - yppade min smärta;
Tisdag - rördes Lisas hjerta...
Onsdag - hardt min önskan när.
Torsdag - valde hon en annan!
Fredag - mina hämderop.
Lördag - skötte flitigt kannan,
Söndag - glömde alltihop.
Posted by: Olle Bergman | den 6 maj 2006 at 11.06.58
nja, skulle vara söndagen då.
Posted by: Ica | den 6 maj 2006 at 12.31.46
Tsss. "Halvdant", va? Hon var faktiskt den första jag tänkte på, kunde jag hjälpa att nån annan redan hade gissat på henne, va, va, va?! ;)
Lite stolt är jag faktiskt, över att gamla takter någorlunda sitter i!
Posted by: crrly | den 7 maj 2006 at 01.51.29
Crrly! All heder! Halvdant må ha en negativ klang, men är det inte!
Posted by: Lotten Bergman | den 7 maj 2006 at 11.21.16