Lisa Förare Winbladh beställde en hemlisbloggare med mattema till Taffel. Gissarna fick en vecka på sig, och sedan bröt internet benet och fick rehabiliteras i ett par dagar. Fem, för att vara exakt. Men nu kommer facit efter lite extrasmörj i sajberlederna.
Gissarna föreslog i tur och ordning Gunnel Linde, Nils Karlsson Pyssling (ergo Astrid Lindgren), Torgny Lindgren, Rasmus och Roald Dahl – och en av dem hade rätt.
Men först lite rekapitulation av vad det var hemlisbloggarn skrev:
– Jaså där är du! Så dags att komma nu!
Bara där tycker jag att det går upp en sol av sjuttiotalistiskt tv-serieprat på himlen. Ser ni hur den som – iklädd förkläde – taaalar och håller armarna i sidorna och grymt tittar ner på ett litet skrämt barn som inte kan svara?
Men han kunde inte prata.
Eftersom just detta hemlisbloggaravsnitt skulle publiceras för matnördar, valde jag mattemat med noggrannhet. Tryffelsvamp? Minipumpa? Högrev eller hundskav? Nope.
– Nu kommer du in och äter lunch medan jag vet var jag har dig! Uppstekt gröt!
För att vara så mystisk som möjligt, var huvudpersonen ändrad till en han (Joppe). Men precis som Maria föreslog, skulle det få er att tänka på Gunnel Linde, som har skrivit böcker om en Joppe. Som ju inte var det rätta svaret. För det ni skulle känna igen var ju dialogen mellan Fideli och tant Malin i ”Den vita stenen”. Av Gunnel Linde. Minns ni? Fideli får inte prata men måste tacka för maten?
Gunnel Linde (f. 1924 ) debuterade som författare när hon var 34 år. (Jag är mycket förtjust i relativt sena debutanter eftersom det är en tröst för mitt ego.) ”Den vita stenen ” utkom 1964 (ett år efter den fantastiska ”Fröken Ensam Hemma åker gungstol”) och 1985 kom ”Rädda Joppe – död eller levande” som på 1990-talet i tv skrämde min förstfödde halvt ur blöjorna. (Gosedjuret Joppe hamnade i sopnedkastet! Uuuuääääh!!!)
Gunnel Lindes lista över utgivna böcker är imponerande och har satt spår i min tv-tittarfyllda uppväxt. Programmet ”Upp med händerna ” lärde mig teckenspråk, ”Löjliga familjerna” roade mig storligen och så länge ”Pellepennan och Suddagumman” inte handlade om svältande barn tyckte jag om dem. (Ja, är det inte otacksamt, så säg? Här försöker Gunnel Linde bilda den tioåriga Lotten om världen i kris, varpå lilla Lotten i flätor tröttnar och längtar efter fantasivärldar där alla är lyckliga och glada.)
”Den vita stenen” må som tv-serie vara mer än 30 år gammal och är för dagens barn kanske lite långsam – men den är underbar. Köp den, se eller läs den och njut. Och snegla inte på Aftonbladets artikel från 1999 som handlar om hur Fideli och Farornas konung vill ha upprättelse för sin förstörda barndom. (Ni vet, jag är fortfarande tio år och vill att alla ska vara lyckliga och glada.)
Grattis Maria från Västerås som svarade rätt på författare. Om du är ganska liten och smal har jag en vacker t-shirt som jag kan skicka på studs. (Om du är lång, bred och ståtlig kan jag också skicka en t-shirt, men då tar det kanske två veckor eftersom tröjtryckeriet har tagit jääääättelångt jullov.)
Nu kommer det inte fler hemlisbloggarfacit på ett bra tag, så ni får roa er med vanliga www.lotten.se-bloggen.
