Lucka 21
Idag frångick jag min vana och lämnade ”tips och vinkar utanför det blåfärgade” för att ni skulle börja tänka som sångfåglar. Men det behövdes knappast; redan en dryg halvtimme efter midnatt kom Görel på att ”Det här handlar om en släkting till vår vanliga canis canis”. Förlåt mig nu när jag inte rabblar alla som förstod – men när Eva-L triggade er till att börja tänka på sånger, rasslade det till och Vovamomo och Fredrik I sjöng ikapp. Emi hade klurat färdig på kvällen och meddelade att det skulle kunna handla om ”en förälders overksamma canis domesticus som sätter tonsätter sina intentioner att utföra arbete vid en senare tidpunkt”.
Fast hur var det med texten? Den var inte stiltrogen ett endaste dugg – men handlingen i ”Mors lilla lathund” fanns där. Varför yrade jag om ingenjörstänkande och läsande med lupp och ABC-bok? Och varför står det (TT.) med punkt allra sist? Jo, för att ni skulle bli misstänksamma och kolla på versalerna som inledde meningarna. De var ESIANDDNRILGT. Och vilket namn kan man skapa av dem?
Just det.
Det här har jag längtat efter i sedan 22 december 2006. Att hemlisblogga Astrid Lindgren igen, alltså. Och att använda versalerna. Men inte förrän igår kom jag på att det ju faktiskt inte funkar att härma stilen eftersom den är så vansinnigt speciell och välkänd. Med ögonen förbundna och efter femton nubbar samt med en slips knuten om höger lilltå kan jag ändå låtsas:
Det där hade ni knäckt på tre röda öron, eller hur? Eller blev det lite för Alfredsonskt?
Astrid Lindgren i kringlor och sidenrosetter 1923. Precis sådana hade jag för att dölja dumboöronen.
Vad finns väl att tillägga om Astrid Lindgren (1907–2002) förutom att vi när vi blir gamla kommer att knarra ”Jaja, jag minns när hon levde, den goda Astrid”?
I min dagbok från 1973 står det ”Det har kommit en ny bok av Astrid Lindgren och fröken ska läsa den för oss i skolan”. (Inte exakt citat, jag har slarvat bort lådan med dagböckerna nere i källaren.) Men vi låter väl Astrid själv sammanfatta livet?
Ett av de där barnbarnen heter Anders och han var minsann på språkresa i Eastbourne 1979, men jag kysste en helt annan kille som inte hade en världskänd farmor. Närmare än så kom jag henne aldrig – är jag månne den enda i min generation som aldrig skrev brev till Astrid Lindgren? När jag fick order om att göra det, tänkte jag:
Du må tro, jag jobbar bra,
fastän vet du vad;
inte just i dag,
jag gör det helst en annan dag.
På samma sätt som jag har blivit ombedd att blogga om annat än det jag bloggar om, fick Astrid ibland propåer om att berätta om andra hjältar än starka flickor, propellerfigurer och pojken som gav björntjänsten ett ansikte.
– Jag kan bara skriva om sånt som jag känner till. Jag vet inte hur det är att vara skilsmässobarn i Farsta, antagligen går det en liten unge i Farsta just nu, som kommer att skriva om det en gång.
– Men Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta och Ronja? Vet du mera om hur det är i Landet i Fjärran, Nangijala och Mattisskogen än om hur det är i Farsta?
– Ja, det vet jag. Men hur jag vet det, det talar jag inte om, sa Astrid.
I min iver att hitta nya vinklar, finner jag nu att Pippi Långstrump-manuset var kraftigt reviderat om man jämför med originalmanus. (Klåpare till redaktörer, eller hur Ingrid?) Se så upprörande –
- fluglort blev flugprick
- kul ändrades till skojigt
- ta mig dalern mildrades till minsann.
Hur kommer det sig då att förstaupplagan var full av korrfel? (Klåpare till redaktö...) Jag bläddrar lite i Saltkråkan nu. Den låter faktiskt lite annorlunda:
Kanske berodde det på att Saltkråkan skrevs som tv-manus och kom ut som böcker först efter filmatiseringen (1964)?
Utflykt med kompisarna 1925. Astrid är den tredje från vänster.
Tillsammans med några kompisar hamnade Astrid 1925 i Ellen Keys trädgård. Astrid rapporterade:
Ovanför en dörr i Ellen Keys entréhall stod förresten:
”Denna dagen ett lif”
Känns det – och hunden – igen? Källa: Jens Fellke.
Astrid och lille Lasse i Vasaparken den 7 april 1930. (Bilden hittad hos Annika Bryn.)
Slutligen har jag hittat en liten guldgruva. I Svenska Dagbladet 1/2 1995 (ett på det hela taget ganska oviktigt årtal, men Astrid dog på sitt 95:e år i alla fall) berättade Peter Malmqvist vad Pippi Långstrump var värd enligt lakritsbåtsindex.
Han utgick från när Pippi handlade för en gullpeng och inte fick någon växel tillbaka.
Det hon handlade skulle 1995 ha kostat:
- 18 kilo karameller à 9:80/hg: 1 764:-
- 3 kilo geléhallon à 9:80/hg: 294:-
- 3 kilo lakritsbåtar à 9:80/hg: 294:-
- 60 klubbor à 1:50: 90:-
- 72 paket kola à 250 g: 1 764:-
- 103 (paket)chokladcigarretter: 2 450:-
Det blir 6 656 kronor och jag har bestämt mig för att inte kontrollräkna utan bara stilla reflektera över att det var väldigt vilket dyrt lösgodis vi åt 1995. Men 6 656 kronor motsvarar i alla fall 7 870 kr idag även om det guld man 1995 fick för pengarna vägde 75,27 g och att 75,27 g guld idag kostar 12 548 kronor. (Ja, jag gick nästan helt vilse i den jättejättestora havslabyrinten som vi kallar nätet.)
Pippi har en kappsäck, som skulle kunna vara 50 x 80 x 30 cm. Om man staplar gullpengar av en enkronas storlek i den så rymmer den 19 108 gullpengar, bestämde Peter Malmqvist. Och nu kan ni räkna ut hur mycket pengar hon är värd idag. Men vill ni inte det, kan ni istället lyssna på Mors lilla lathund här och gråta en skvätt över svunna tider som nästan känns som paradiset med ständigt soliga somrar och barn som får åka på tågtaken.
Vinnartajm! Jag har på min lista 211 olika gissare sedan 1 december. Blott en skärfva får t-shirtar – och idag är ni runt 50 i hatten. Jag drar en idag, och det bliiiiiiiir ... aha, en frekvensgissare – Babbsan! Jessika får samtidigt för lång och trogen men alls icke avslutad tjänst förra årets t-shirt som tröstpris och hupp och hej, hur gick det här till, vi har ju bara tre luckor kvar! Och jag har fem t-shirtar! Nämen då tar vi ju en till vinnare, eller hur? Åååå heeej. Jamen det var ju på tiden. Fast enligt egen utsago använder hon inte t-shirtar. Översättarhelena!
Plats för tankepaus över december månads snabba flykt.
Men ohoj och förlåt. Jag lovade ju att redovisa hur plommonstopet agerar vid dragningen! Sorry! Det får bli efter julafton!
Lucka 22 kommer vid åttasnåret när ni har sovit ut.
Åh, är det sant?! Men tack! Jag som alldeles nyss lite dystert tänkte att det här året nog skulle bli första året sedan 2005 som jag inte vinner någon hemlisbloggar-t-shirt. Nej, jag använder faktiskt inte t-shirt, men jag behöver verkligen ett nytt nattlinne, så jag ska be att få storlek XL.
Posted by: Översättarhelena | den 22 december 2008 at 00.09.42
Fram till dess jag blev mor har jag alltid inbillat mig att det var Eeemil som var en lathund, men numera vet jag bättre. Det är ju Pippi på längden och tvären här och har så varit i ett år nu. Hur ska det bli, ungen är ju än så länge bara 18 månader... Ska bli intressant att se exakt hur länge man kan (här försökte jag göra ett bra verb av Pippi men fick ge upp) innan kan kräks.
För övrigt är det väl märkligt att SVT aldrig kör Pippi firar jul på tv under julen? Det är ju en helt underbar film.
Posted by: crrly | den 22 december 2008 at 00.12.41
Menade "innan man kräks.
Nu ska jetlags-crrly sova, det är ju snart dags att jobba igen.
*ignorerar åter Preview*
Posted by: crrly | den 22 december 2008 at 00.14.01
Men hur var det med 1995 då? Var det förknippat med Carin Stenströms understreckare? Och varför barn som var födda efter detta årtal? Var det bara för att klämma in året i fråga?
*sömnlös i Uppsala*
Posted by: Görel | den 22 december 2008 at 00.23.09
Tack för "Lathunden".
Har aldrig mött den i skriftlig form tidigare.
Som personlig egenskap- det är en helt annan sak.
Dock är jag flitig vad gäller läsandet av kalendern.
Posted by: Örjan | den 22 december 2008 at 00.33.15
Görel: Året 1995 var faktiskt inte en ledtråd till något speciellt. Måhända var det fräckt av mig, men det var bara ett år -- jag vet ju att ni googlar på allt ... sorry.
Men däremot blinkade jag lite mot Pippis utgivningsår 1945 med orden "sedan krigsslutet".
Örjan: Jag ska fixa en fungerande länk till hela sångtexten, förresten.
Crrly: Jag ska skriva till SVT meddetsamma.
Översättarhelena är egentligen två meter lång och ska alls inte ha tröjan som nattlinne. Basånivet.
Posted by: Lotten Bergman | den 22 december 2008 at 00.43.18
Lotten
Menade att jag varken hört eller läst den.
Men Googling, första länken, gav svaret.
Du kan tom ladda hem den som ringsignal till mobilen.
http://www.lyricsdownload.com/astrid-lindgren-mors-lilla-lathund-lyrics.html
Posted by: Örjan | den 22 december 2008 at 01.02.14
Jag är mycket tacksam för förra årets tröja :)
Posted by: Jessika | den 22 december 2008 at 03.31.08
Vad tusan. Jag tänkte skriva Astrid Lindgren men gjorde det inte.
Posted by: Petra | den 22 december 2008 at 08.18.45
Att vakna till detta facit gjorde nattsömnen än mer god. Underbara värld, och nu börjar jag oroa mig starkt över de dagar som börjar med den 25:e...
Du, grisen, vad tror du, klarar vi av det?
Posted by: Husse | den 22 december 2008 at 08.35.52
Hjälp. Jag som trodde att jag kunde Astrid utan och innan! Men det var länge sedan jag läste Pippi, det var det. Typ 30 år sedan. Vi skyller på det.
För övrigt bor jag mittemot Astrid. Och inte i Vasaparken, utan med min gård mot hennes gård.
Sådeså!
(Jag tycker nog att Valborg Didriksson låter mer Hasse, faktiskt. Åtminstone i slutet.
Posted by: Malinka | den 22 december 2008 at 09.30.32
Mhm, Malinka, jag med. Det var det att jag läste hur Astrid valde namnen på personerna. Bosse och Jum-Jum valde ho för att de lät mjuka och var det även som personer. Valborg Didriksson tyckte jag lät lagom hårt. Men ja, Alfredsonskt.
Posted by: Lotten Bergman | den 22 december 2008 at 09.58.04
Ja, "ho" är väl småländska?
Posted by: Lotten Bergman | den 22 december 2008 at 09.58.33
För en gångs skull hade jag rätt och dessutom tidigt. Dessutom skrek jag inte ut lösningenobehärskat som jag brukar. Efter denna oväntade framgång och demonstration av ädel karaktär tror jag att jag ska dra mig tillbaka för i år. Eller inte.
Posted by: Lisa | den 22 december 2008 at 16.52.49