Facit till Julkalendern 22 december 2008

Lucka 22
(Varning. Jag slår rekord i parentesmästerskapen här och nu.)

Jag håller med Örjan (”Tänk att detta inte kommit tidigare”) och beklagar att Bengt, Husse och Statistikern inte fått sin vilja (”Mera sport!”) igenom tidigare. Men jag lovar er att min kamp att fylla världen med mera sport är full av god vilja, men ... många misslyckanden. Det finns dessutom ju bara en Jan Majlard. (Läs när Majlard var hemlisbloggare och hans facit.) Jag misstänker (jag är fan inte säker på något i dessa dagar) att hakke idag var först med en aning:

hakke:

”Här finns exakt 22 kommatecken, det måste väl betyda något? Den enda som klarar så många på en enda utandning är ju han vars efternamn bär upp julens alla färgglada kulor och flätade hjärtan.”

Fatta nu hur smart detta är: det som sades sådär snabbt nästan utan inandning eller paus, sades på 23 sekunder. (Punkten var ju den saknade pusselbiten.) GRANQVISTen med hjärta och kulor ... ja. 

Översättarhelena hängde på, men låtsades att hon inte gjorde det i världens roligaste kommentar:

”Till skillnad från hakke misstänker jag att det är ont om barr i dagens lucka.”

För att han Granqvist har så hiiiiimla lite hår, jue. Men ... det mullrar i leden. Vad är det som händer? Är det myteri på gång? Aha:

– Fast den där är ju inte någon litterär gigant! hör jag nu halva kommentatorsbåset hojta.

Nåmen, det finns det många författare som inte heller är.

Lasse Granqvist (f. 1967 ... ungdomen anfaller) är i alla fall en synnerligen kompetent journalist. Han får ideligen frågor om hur han lyckas plugga in alla spelarnamn och uttal och associationer till gångna mästerskap och svunna spelsystem. Han säger (och jag håller med) ”pah!” och ”det är ju det som är jobbet”. Fråga översättarna hur de kan hålla reda på alla ord, snickarna hur de kan hålla ordning på alla sågar och vinklar och reklamarna hur de håller koll på all reklam som redan har gjorts. Eller, gör inte det förresten.

Texten som till synes handlade om det tunga brittiska kavalleriets berömda attack  vid Waterloo (som uttalas [vaaaaterlå] på brysselska) skapades ur det sammelsurium av ord som var Lasse Granqvists rekord (som Statistikern länkade till). På 23 (där kom det!) sekunder lyckades han få ur sig 118 ord (kontrollräkna hemlisbloggarens text). Se:

”Mikael Renberg tar sig loss från uppvaktning, det är bra, det är starkt gjort. Tar sig in i offensiv zon, spelar i sidled för Zetterberg som inte når den. Det är bara sekunder kvar av utvisningen. Zetterberg lägger ner pucken i egen zon för Mattias Norström och Sverige ser till att utvisningstiden försvinner. Norström spelar fram pucken i banan som läggs ner sen av Renberg, djupt ner i egen zon av Rhodin, Sverige fulltaligt. Rhodin spelar fram till den nyligen utvisade Jörgen Jönsson, 1,25 kvar av matchen. Jönsson lägger ner pucken längs sargen, ner att hämta för Janne Ninimaa, Finland. Ninimaa tvärstannar bakom buren, Pasi Nurminen lämnar kassen, 1,20 kvar, Sverige leder 6-5.”

Som ni (inte alls) minns, är ju just denna match ett kärt minne. Sverige låg under med 1–5 i andra perioden, men bytte målvakt och vände matchen och vann till slut med 6–5. I VM 2003 (20,03, bravo Aequinoxia).  Oj, här kommer plötsligt två minnen flygande:

1.
När jag i höstas intervjuade Lasse Granqvist i radion. Radioperson som intervjuar radioperson är som när frisör klipper frisör eller jag och min djefla man kliar varandras ryggar (ursäkta bilden). I alla fall artikulerade Lasse väl och talade i fullständigt normal hastighet.
2.
När jag 1994 som redaktör för Nationalencyklopedins litteraturämne fick ringa upp Kristina Lugn för att fråga om något relativt oviktigt (som jag egentligen hade kunnat kolla på annat sätt). I alla fall artikulerade Kristina väl och talade i fullständigt normal hastighet.

Man kan se Ralf Edström och Lasse Granqvist referera på massa ställen på nätet. (Klicka nu.) Eller referera och referera. Edström sitter (ni har väl klickat?) och vrider sina händer av pur uppsluppenhet medan Granqvist hoppar, skriker, vrålar och bryter sin röst på fem ställen. (Det är Sveriges 1–0-mål mot Paraguay i VM 2006. Kolla här hur det såg ut på planen – men med helt andra kommentatorer.) Lasse är galen av glädje som jag, Ralf är galen på insidan, suger lite på snuset och njuter lika lugnt som alltid, t.ex. här. (Fast nu ljög jag. När Ralf slog in den volleyn led han av diarré och vågade inte hoppa omkring.)

Jag vet att det ofta är så att man antingen gillar sport eller gör så gör man det INTE – men ni som är lite anti: kolla på glädjen på planen! Tänk er att det är små barn som har fått femton kilo godis var ... visst hade ni kunnat förstå deras hopp, skratt och skutt? Själv blir jag nästan rörd och suckar från djupet av mitt sorgsna landslagshjärta ”Aaahhaallbäck ...”. (Han har slutat att delta i landskamper, den dummern.)

Såja. Den rolige Lasse Granqvist har med den äran tagit över facklan av inte alls i tur och ordning Plex Pttersson, Bengt Grive, Sven Jerring, Lennart Hyland, Åke Strömmer, Arne Häger oj, Hegerfors, Lars-Gunnar Björklund och de andra. (Jag slog upp och kollade lite på Wikipedia. Sverige listar 11 medan Tyskland listar 170 sportjournalister. Oj. Någon tüsk sportwikipedienörd ist verrückt gegangen.)

Nu ska vi ha oss en vinnare! Jag drar och sliter i lapparna. Det är ett himla sjå med er som är på resande fot och missar luckor. Bort, bort, bort. Men nu! Jag draaaaar ... och draaaaaar och draaaaar ... Plastfarfar! (Han som behagar kalla mig populist [ofta nedsätt.], mutter mutter.) Grattis! Dagens bragd, som härmed premieras med en tröja, stod Vredens barn för. (Hon klämde fram kommentarer från Smålands allra mörkaste skogar, herrejisses.) Mejla adress och storlek!

Nästa lucka! (Men när nästa facit och sista luckan kommer, vet jag inte riktigt. Har en hel del att stå i.)

Kuriosa: Lord Oxbridge fick sin fot bortsprängd som en annan Foppa. Benet amputerades under en segdragen operation. Lordens stoiska kommentar under stort lidande var:

–The knives appear somewhat blunt.

Läs mer.

Comments

[Översättarhelena]

Vilken fantastisk frisyrintuition jag måste ha! Särskilt som jag verkligen aldrig har hört talas om denne Granqvist förrän nu.

[Husse]

Ah, det där var väl ingen match...
:-D

[Ica]

Haha! Här kommer min mor och säger att hon klämmer minsann alltid fram sina kommentarer från Smålands djupa skogar. Oavsett juletid eller inte, utan hela året. Men hon tyckte att Vredens barn kunde behöva en t-shirt... näst efter vad hon själv gör naturligtvis (tro mig. Min mor tränar fotfarande i t-shirten vi fick från brukshundsklubben 1992)

[Ica]

min kommentar blev uppäten!

[bengt]

Tänk om Lasse kunde kommentera din lucka nu. Men du kanske har chatmöjligheter med honom? Bjud in honom på ditt tisdagsevenemang.

[Malinka]

Åh fan. Jag gissade rätt.

Och jag minns matchen. Såna matcher minns man.

[Lotten Bergman]

Ja, Bengt -- men han sover väl som alla andra förnuftiga männschor? Och inte är han väl typen som googlar sig själv heller.

[bengt]

Vem gör inte det...
Men jag får träff på brigadgeneralen med samma namn som mig. Typ 1000 träffar, och jag hamnar som 1001.

[statistikern]

Lotten, ett fantastiskt facit som vanligt, man tackar och bugar för underhållning och lärdom. Men Hägerfors, Hegerfors!

Ingen var så glad som jag den kvällen som Sverige vände mot Finland. Jag jobbade sent och satt med Radiosporten i öronen, jag njöt samtidigt som min hjälte Mats Sundin levererade till Granqvists skönsång.

[godiva]

Nu är Stina fin i tröjan på bloggen!

Godnatt & Godmorgon

Snart är det jul!!!

krams / godiva

(förflyttar fokus på att jag inte hade en aning, igen)

[Plastfarfar]

Jag känner mig hedrad och betraktar mig såsom varandes i fint sällskap. Lovar att bära tröjan med vördnad (hur man nu gör det...)

[Håkan (hakke)]

Jo den där svadan känner man ju igen, trots att jag inte hör till dem som kör med radiosportens referat till tv-bilden. 22 kommatecken och 23 satser i rekordtempo, det är imponerande. (Och det är ju naturligtvis Micke Renberg som gör comeback i sin gamla armé efter jul, inte enbente Oxbridge.)

Men huuur i hela friden hänger detta ihop med DRT? Det funderar jag nu, jo.

[Lotten Bergman]

Ibland står ju inte DRT utskriven i eldskrift utan finns med och lurkar i bakgrunden som hissmusik, hakke.

Statistikern: Tack och förlåt, jag tyckte väl att det inte såg riktigt bekant ut med den där Hägern. Men tänk om DRT är "fåglar"?

[Lotten Bergman]

Översättarhelena visste visst och var jätterolig med flit, basånivet.

[vredens barn]

Men hurra hurra! Nu har jag kapat min mors mobila bredband, det är en smula mer stabilt. Jag är dock nästan mer nöjd över att jag dessutom gissade RÄTT från Smålands mycket gröna skogar. Jag har två mp3-klipp med hockeymatchen i fråga, där de klippt ihop just kommentarerna kring målen och de sista sekunderna när Granqvist i falsett utropar: DET GÅR INTE ATT HÅLLA PÅ MED DET HÄR JANSSON, JAG SLUTAR!

[vredens barn]

Eller ja... tekniskt sett så ogissade jag ju å det grövsta. Men min första och enda tanke var ju herr Granqvist och just den matchen, så jag tänker räkna det som en av mina få rättgissningar!

[Studiomannen]

Trist att jag inte ens försökte! Lasse är en fantastiskt trevlig prick dessutom. Vi har samma radioidol, nämligen Åke Strömmer, för övrigt. Det roligaste när Lasse gör hockey i radio är egentligen den fantastiske Lars-Gunnar Jansson, expertkommentatorn, som ibland kläcker ur sig vansinnigt roliga saker på det mest knastertorra vis.

God jul!