Facit till Julkalendern 5 december 2008

Lucka 5

Så ingen bryr sig om Gaffe?

Här har vi alltså ännu en barnboksförfattare. Jahaja. Vem försöker jag flirta med egentligen? Alla småbarnsföräldrar som hänger på Julkalendern? Eller är det bara ett banalt försök att vara populist?

Öh. Inte vet jag. Det blir vad det blir, helt enkelt. Och utan en enda association till Jacques Werup, Johan Wester eller John Wayne. (Men det kliade i fingrarna, ska ni veta.)

Dieva gissade så trevligt: ”Först var jag övertygad om att det denna gång var Lotten själv men ansluter mig gärna till Nicke Nyfiken-falangen”, medan söstra mi – Orangeluvan – blankt struntade i vem det var, men berättade att hon älskade vem det nu än var. Jag tar naturligtvis åt mig äran och kärleken eftersom jag fyllde på med så många allitterationer jag någonsin kunde utan att förstöra storyn.

Ska vi nu banna Översättarhelena för att hon omedelbart rusar in med rätt svar och sedan drabbas av ruelse och ånger och till och med frågar om hon kanske ska ta bort det rätta svaret? Nejnej. Vi ska bli irriterade, men bara för att hon läser mig som en ... öh. Bok.
 

Richard Scarry (1919–94) hann skriva och rita mer än 300 böcker. Om jag blir lika gammal som Scarry, måste jag från och med idag ge ut tio böcker per år för att komma upp till hans nivå. Jag som inte ens kan rita.

Scarry blev som 23-åring inkallad och deltog i andra världskriget som skribent och redaktör tills han kom hem och kunde fortsätta rita. Kan ni tänka er hans dagböcker från skyttegravarna? Jag kan: tyska flodhästgeneraler, franska hermelinofficerare och italienska harar till malajer.

Det dröjde till 1963 (när han ju var i min ålder, trallala) innan han slog igenom stort med Best World Book Ever, som i dessa dagar har utkommit i en ny, genusreviderad upplaga. Sedan flyttade han konstigt nog till Schweiz, och hittade på en liten mask som jag beskrev så här:

”... den enbente med käppi. Och pompong!”

Dagge Daggmask till vänster.

Jag vet att ni har googlat er blå, men i alla fall: käppi är alltså den schweiziska tyrolerhatten som ser ut som en sned lidingömelitta. (Även om kommentatösen Ökenråttan när hon är arg på mig – för att jag skriver ”spendera” på modernt vis – biter ifrån med att det är ”... en sån där fransk militärmössa, modell surströmmingsburk, som på franska heter képi, ett av de få franska ord som börjar på k. I SAOL kallas den 'käppi' men i Natur och Kulturs fransk-svenska ordbok översätts képi med 'kepi'.”)

Pompong är inte det som amerikanska hejarklackstjejer har i händerna utan den lilla rakborstplymen som ofta sitter i schweizerhatten. För mig var lille Dagge Daggmask förstås favoriten i Scarry-böckerna. Jag struntade blankt i texterna om hur folk jobbade hela dagarna eller hur man räknar till apans tio bananstockar. Jag bara letade efter masken. Och precis som jag skrev här är det bilden på hur flygplanet spricker som har gjort allra störst intryck.

Nåväl. Jag har redan bestämt att Pärlbesatt ska få ett extrapris för sitt mod att å det vänligaste diskutera användningen av ordet ”spendera”. Bra! Men nu ska vi ju ha ett namn ur hatten också. Det blir ... prassel prassel ... Åsna! Som (hihi) gissade på I-or! Grattis! Mejla adress och storlek till [email protected].

Gaffe? Ni undrar över namnet Gaffe? Nej, det verkar faktiskt som om ni struntar helt i Gaffe. Men det är så att en av Scarrys karaktärer på riktigt heter Gurk. Och om det finns en sång om ”affel och urka”, måste ju Gurk ha en kompis som heter Gaffe.

Morgondagens lucka kommer inte att öppnas förrän vid tiosnåret. Detta för att ni ska få ta igen er eller roa er på andra sätt inatt.

Comments

[Heléne]

Jag som trodde att jag inte visste vem Scarry var insåg att jag visst visste. Sådant är alltid upplyftande! (:

[Översättarhelena]

Äsch, det jag hade ruelse över var ju att det jag trodde att det var en synnerligen listig omskrivning i det rätta svaret i stället var en väldigt lättgooglad ledtråd. Och att denna googling tydligen ledde till en av mina gamla kommentarer på din blogg! Jag kände mig som en grammofonskiva som har hakat upp sig.

[Åsna]

Hihi!

[Jessika]

Attans...

[den blyga]

Kan ni tänka er hans dagböcker från skyttegravarna?
Nä, det kan jag inte - då (första världskriget) var han ju inte ens född!

[Håkan (hakke)]

*hihi* Gurk och Gaffe! *hihi*

[Ica]

Jag vill bara upplysa om att jag VISST brydde mig om Gaffe. Han var med i min vänsterrörelse.

[pärlbesatt]

Jag hoppas jag inte gick över gränsen där, i min messerschmidtighet, det kändes bara sååå fel med spendera om tid, från dig. Att kreti och pleti skriver så, det kan jag med möda leva med, men du, nej, du är ju liksom min idol och det vore ett hårt fall från DEN piedestalen. :)