Facit till Julkalendern 23 december 2010

Jamen har jag inte alltid haft en jättemegasvår lucka såhär strax innan det är slut? Bara för att dra ut på det hela och störa era julförberedelser när jag själv kan börja lugna ner mig och se bortom juldagen, när DRT avslöjas?

Sistermoon skrev i sin gissning redan i förmiddags ordet "Ariel" – som ju liksom var rätt svar. Detta återkom Pysseliten till vid elvasnåret på kvällen. Men inte klingade det många klockor i båset, inte. Jag har markerat några för mig osäkra gissningar som skulle kunna ha rätt … men jag vet inte.

PK var som vanligt ute och reste: ”Om jag får fortsätta på Mikaels beviskedja så är ju steget från Cat Stevens till Steve med Lloyden inte så långt. Så dagens HB är då givetvis pingvinen Kent.”
HeMo gav mig en bra idé till nästa år: ”Det måste ju vara PR-legenden Paul Ronge. 10 råd om hur du tvättar din smutsiga byk.”
Niklas i Bingsjö prästgård: "Och då slog mig numerologin i hövvet. 11 = 1+1 = 2. Och var spelar snygge-Michelle mot två? Bridges. Jo i The fabulous Baker boys. Eftersom inget antydde Jeff eller Beau måste jag välja fabulous (alltså Absolutely, men jag går bet på Patsy eller Edina) eller baker. Alltså är spåret baker, bagare, sockerbagare som bor i staden och svaret är Alice Tegner."
Anna P kan däremot ha löst gåtan: "Är jag orättvis om jag säger att Michelle Pfeiffers enda minnnesvärda rolltolkning är den mot John Malkovich och Glenn Close i Liaisons dangereuses?"
En bit över midnatt kom Zkop med de förlösande orden så att jag kunde vara bombsäker på att i alla fall någon hade rätt: "Nejmen, är det hon! Henne har jag tänkt på men inte kollat upp. Nu ska jag göra det ... Fast då tänker jag förstås glas ... (inte glasklart vatten)
Platt ..."

Det finns många poeter i världen. Och så finns det några poeter som blir Nobelprisvinnare. För att inte tala om de poeter som blir STORA poeter först när de är döda – som att van Gogh inte blev erkänd och "rik" konstnär förrän han var jättedöd. Och här har vi dagens hemlisbloggare: amerikanskan Sylvia Plath (1932–63) – i Sverige mest känd (känns det som) för att Linda Skugge gillar henne.

När Sylvia som 30-åring begick självmord genom att gasa ihjäl sig hemma i köksugnen fastän barnen låg och sov i rummet intill, hade hon skrivit en massa, gift sig med poeten Ted Hughes, skrivit lite mer, fått två barn, skrivit ännu mer och fått en roman och en poesisamling publicerad. (Även om hon som åttaåring fick in en dikt i en tidning också.)

Hon försökte flera gånger begå självmord och råkade ut för mystiska bilolyckor som nog var självmordsförsök de också. Sylvia led fasansfullt av ett missfall och att hennes make Ted Hughes hade en älskarinna (som för övrigt senare begick självmord på samma sätt som Sylvia). I skribenten Sylvia Plath har vi en helt klart suicidal människa – idag hade hon fått diagnosen "kronisk depression".

Det här är tyvärr vanligt, Om jag ska rabbla bara några av alla författare som har tagit sitt liv, så är det lätt:

Cesare Pavese (1908-50)
Ernest Hemingway (1899-1961)
Harry Martinson (1904-78)
Hunter S. Thompson (1937-2005)
Jack London (1876-1916)
Karin Boye (1900-41)
Klaus Mann (1906-49)
Michael Strunge (1958-86)
Paul Celan (1920-70)
Stefan Zweig (1881-1942)
Stig Dagerman (1923-54)
Victoria Benedictsson (1850-88)
Vilhelm Moberg (1898-1973)
Virginia Woolf (1882-1941)
Vladimir Majakovskij (1893-1930)

När hennes roman Glaskupolen Glaskupan hade kommit ut bodde Sylvia med sina två barn i London. Utan maken, utan värme, utan telefon och utan inkomster. Dock fanns det folk runtom som försökte hjälpa henne när hon behövde det, bl.a. vännen och läkaren som skrev ut antidepressiv medicin och som tittade till henne åtminstone en gång per dag och såg till att hon fick en sjuksköterska som hjälpte till hemma. Men hon lyckades ändå finna döden.

Sylvia Plath-effekten är för övrigt namn på fenomenet att kreativa skribenter i högre utsträckning drabbas av psykiska sjukdomar – och  att kvinnor dessutom drabbas oftare än män. Jag förtvivlar: orkar man inte leva om man är konstnärligt överbegåvad? (Jag väljer medvetet bort ordet "briljant" eftersom det håller på att förlora sin mening.) Måste man vara en asperger-Einstein för att stå ut med sin talang? Jag har förstås inga svar, vad vetenskapen än må säga.

Men hur skrev Sylvia Plath? Hon sägs vara bekännelsepoet, bekännelseschmoet. Hon skrev väl för bövelen det hon kände måste komma ut och kan väl svårligen placeras i ett enda fack? Dikten som jag hade snott och knådat in i tvättmedelstillverkaren Ariels tio gyllene tips om hur man tvättar  heter just det: Ariel. (D’oh!)

Naturligtvis ska man läsa poesi på originalspråk när man kan, men eftersom bloggbåset skriver på svenska, tar vi här Ariel i Siv Arbs översättning från 1975. Och ni som inte är vana vid poesi: läs bara orden och bokstäverna utan att fundera. Då kanske funderingarna kommer automatiskt? Och kommer det inga associationer eller funderingar (eller om ni inte ens ser att en av kommentatorsbåsets kommentatorer är med), så skit i dikten och gå vidare bara!

Stockning i mörker. 

Sedan den flytande blå 

strömmen av klippor och avstånd

Guds lejoninna, 

hur vi växer till ett, 

pivå av hälar och knän ! – Fåran

klyver sig och passerar, 

syster till halsens bruna båge, 

som jag inte kan fånga.

Svarta bär,
ögon, 
som slungar ut mörka 

hullingar –

Svart sött blod munnen full, 

skuggor, 

Någonting annat.

drar mig genom luften –
Lår, hår; 

flagor från mina hälar.

Vita
Godiva, jag flår av mig – 

Döda händer, döda krav.

Och nu 

löddras jag till vete,
till havsglitter.
Barnets gråt

Smälter in i muren.
Och jag
är pilen,

daggen som förflyktigas
förintande sig själv, ett med suget
in i det röda

ögat, morgonens degel.

Originalet på engelska finns här.  Och nej, jag analyserar inte huruvida det handlar om en hästritt eller blott det arma lifvet – läs här istället om ni vill. (Sedan de förfärliga diktanalyserna i gymnasiet när jag såg något helt annat än vad min dumma lärare såg mellan raderna, sker all diktanalys inne i huvudet. Basta.)


Sylvia och Teds två barn är omhuldade av rubrikmakarna. Ty dottern Frieda blev skitförbannad av filmen med Gwyneth Paltrow 2003 och skrev debattinlägg om den och tycker i största allmänhet att filmmakarna beter sig som skitstövlar och att de förvanskar historien om Sylvia och Ted. Sylvia skrev detta om den 1962 nyfödde sonen Nicholas (på bilden ovan):

Vad gjorde mina fingrar innan de höll honom?
Vad gjorde mitt hjärta med sin kärlek?
Jag har aldrig sett något så klart,
hans ögonlock är som syrener,
och lätta som fjärilar hans andetag.

Pappa Ted skrev om samme sons ögon:

Became wet jewels,
The hardest substance of the purest pain
As I fed him in his high white chair.

Och denne son begick självmord 2009. (Om ni orkar läsa mer efter alla dessa bedrövelser, finns det en dum artikel som handlar om att Sylvias förbannelse vilade över honom.)

Härifrån går vi direkt till plommonstopet. Förlåt om jag svär i kyrkan, men det är skönt att inte vara ett deprimerat geni utan bara en glad medelmåtta. Ur hatten drar jag 2010 års näst sista vinnare … Kerstin utan blogg!

Och nu ska jag ladda kanonerna och strax skjuta ut lucka 24. (Ni kommentatorer som ligger platt bredvid varandra får hoppa upp nu!)

Comments

[Rosman]

Hade precis hittat ordet arielglas i NE. Min sista DRT-spekulation handlar om liv, död och kroppsdelar.

[Béatrice Karjalainen]

Med tonvis med hjälp och övertydlighet från Godiva så trillade polletten dom fastnade tidigare på kvällen äntligen ner. Ariel sa mig egentligen ingenting men brev hem gnagde i skallen. Men vad hjälper det när msn inte kopplar ihop x och y. Snart ny lucka att knäcka. Sen 11 månaders väntan.

[Ökenråttan]

Död och pina - min andra blåsippa!!!!

[Håkan (hakke)]

Så hon tog livet av sig, precis som Virginia Woolf. Och hur i hela friden ska jag knyta detta till Orlando Bloom, leopardia? ;)

[Dieva]

Aah, poet. Det förklarar blåsippsbacken jag befann mig i.

[jul-Anna]

Näsch då.

[Mimmi]

Jäkla Lotten va svååååt det var!

[Ökenråttan]

Hur hängde Michelle Pfeiffer ihop med Ariel?

[ZKOP]

Romanen The Bell Jar heter väl Glaskupan på svenska?

GOD JUL på er alla!

[Ö-helena]

Åh, vad fint detta stämmer med Hakkes och min röda tråd. Nu ska jag bara komma på hur!

[Lotten Bergman]

Blåsippan ute i öknen där står: Sara Pfeiffer (1829–1913), svensk romanförfattare som skrev under pseudonymen Sylvia.

[Lotten Bergman]

Mimmi: Jaaaaa! Jättesvårt! (Men ni gav ju inte upp, vilket ni ska ha massa eloger för.)

[Pysseliten]

Jag somnade 23:56. Ger mig tusan på att Molo nämnde HB igår!

[Görel]

Jag hade verkligen inte en susning. Men hette inte boken Glaskupan?

God Jul förresten!

[Sistermoon]

OMG! Jag oledtrådade en ledtråd alltså i min ogissning. Ähum, ska man vara stolt eller bedrövad...

[Lotten Bergman]

Pysseliten: Molo skrev om samvetsfåtöljen, John Gottman och "juletider när allt kan spolieras".

Ahaa... äktenskaps- och skilsmässogubben? Snacka om att vara lika luddig som jag!

Görel: Glaskupan (The Bell Jar) heter den ju. Jag tyckte kanske inatt att en "kupol" var finare än en simpel kupa? Jag ändrar! (Tack!)

[Lotten Bergman]

Att oledtråda en ledtråd är också en spelning, Sistermoon!
(Lundellskt djungelordspråk)

[Ökenråttan]

Blåsippa = när man biter sej fast i sin första association och sen tycker att precis ALLT stöder denna första gissning. Inte ens när folk började nämna Ariel kom jag in på nåt annat spår: Ariel - luft-ande eller en av Uranus månar. Pfeiffer = träblåsare. Ni hör ju att det blåser på månen här? Och en syster och rgler för hur man ska fixa med sina kläder: Åtta regler för hur man ska ta sin häxdekokt.

Till råga på allt drog jag ju själv upp Sylvia Plath i kommentar till luckan den 22 dec. Ah - the irony! Jag bryter fullständigt ihop! GOD JUL !

[Ökenråttan]

Och blodet! Greve Hulahu Blod i Bombardiet. ALLT stämde, tyckte jag. Snyft!

Lilla Maken hälsar också GOD JUL!

[embryo]

Ja det är klart; hon bodde också en tid på Skebokvarn, i radhusen på andra sidan gatan. Svarta tulpaner i fönstret. Den vita tvätten på tork på den gröna gräsplätten. Himlen ovanför som en oändlig, sträv lakansväv. Solen brast igenom. Det var då vi kunde vinka till varandra, från vardera sida av Skebokvarnsvägen.